Fältspat & fältspatoiderna

Vad som håller samman familjen

Fältspater är ramverksaluminosilikater med kalium, natrium eller kalcium i strukturen, och de utgör omkring sextio procent av jordskorpan. Gruppen delas upp i kaliumfältspaterna, däribland ortoklas och mikroklin, samt plagioklasserien som sträcker sig från natriumrik albit till kalciumrik anortit.

De optiska effekterna uppstår genom avblandning. När en fältspat svalnar långsamt kan dess beståndsdelar separeras i mikroskopiska, alternerande skikt. När dessa skikt har en tjocklek som motsvarar våglängden för blått ljus sprider de ljuset, vilket ger upphov till månstenens svävande blå skimmer, kallat adularescens. När skikten är tjockare och reflekterar vid specifika vinklar uppstår labradoritens påfågelfärgade ljusblixtar, kallat labradorescens. När små kopparflagor hålls svävande i kristallen uppstår solstenens metalliska glitter, kallat aventurescens.

Två stenar i detta avsnitt är inte fältspater i strikt mening. Sodalit och lasuriten i lapis lazuli är fältspatoider, bildade där det fanns för litet kisel för att äkta fältspat skulle kunna bildas. De har samlats här därför att det är där de hör hemma i kristallkemin.

Hur den bildas

Fältspat kristalliserar ur svalnande magma och är det dominerande mineralet i granit, i de flesta vulkaniska bergarter och i mycket metamorf berggrund. Material av ädelstenskvalitet fordrar långsam avkylning och utrymme, vilket oftast innebär pegmatiter.

Klassisk månsten härstammade från Sri Lanka och södra Indien, där den brutits i århundraden och där det finaste blå materialet alltjämt utvinns. Labradorit beskrevs från Labrador 1770 och kommer nu främst från Madagaskar och Finland, vars särskilt färgsprakande variant kallas spektrolit.

Amazonit är en grön mikroklin färgad av spår av bly, och dess historiska fyndorter innefattar Egyptens östra öken samt fyndigheter i Etiopien och Ryssland. Solsten med kopparinneslutningar är delstaten Oregons officiella ädelsten och bryts även i Indien.

Lapis lazuli bildas i metamorf kalksten, och den historiska fyndorten vid Sar-e-Sang i Afghanistan har brutits i över sex tusen år.

Stenarna i denna familj

• Månsten (ortoklas och albit, Mohs 6). Adularescens, det blå skimmer som tycks sväva under ytan, beror på att skikt inuti kristallen sprider ljuset. Helgad åt månen i Indien, där den traditionellt ges som gåva till resenärer.
• Labradorit (plagioklasfältspat, Mohs 6). Grå tills ljuset träffar den, då påfågelblå och gyllene toner flammar upp. Uppkallad efter Labrador 1770 och central i inuitiska berättelser om norrskenet som fångats i sten.
• Amazonit (mikroklin med bly, Mohs 6). Blågrön mikroklin, bearbetad i Egypten för De dödas bok och i Mesopotamien dessförinnan. Uppkallad efter en flod vid vars stränder den aldrig har påträffats.
• Solsten (fältspat med kopparflagor, Mohs 6). Aventurescent fältspat som glimmar i kopparton vid rörelse. Oregons delstatssten och en trolig kandidat till vikingarnas solsten vid sidan av kalkspat.
• Lapis lazuli (lasurit med pyrit och kalcit, Mohs 5,5). En bergart, inte ett mineral, bruten vid Sar-e-Sang i Afghanistan i sex tusen år och mald till ultramarin, en gång dyrare än guld.
• Sodalit (Na₈Al₆Si₆O₂₄Cl₂, Mohs 5,5). Lapis utan guldstänk och till en bråkdel av priset. Namngiven 1811, vilket gör dess tradition helt modern och främst inriktad på klart tänkande.

Handelsnamn och förväxlingar

Den främsta källan till förvirring är ordet månsten. Klassisk månsten är ortoklas med albtskikt och visar ett blått eller vitt skimmer. Regnbågsmånsten, som uppvisar mångfärgade ljusblixtar, är vit labradorit, en plagioklas. Handelsnamnet är väl etablerat men de två är olika mineral, och varje skildring som gör gällande en gemensam uråldrig tradition har blandat ihop dem.

Opalit är tillverkat glas med en mjölkig opalescens och säljs under namn som månsten, havsopal och ett dussin andra benämningar. Det är glas, och detta framgår ofta inte vid försäljning.

Amazonit är distinkt, även om färgad grön kvartsit ibland förekommer som imitation. Solsten efterliknas av guldsten, som är ett kopparhaltigt glas från 1600-talets Italien.

Lapis lazuli efterliknas med färgad jaspis, såld som schweizisk eller tysk lapis, samt med rekonstruerat pulver bundet i harts. Sodalit säljs ofta som lapis; kännetecknet är att lapis har oregelbundna gyllene pyritstänk medan sodalit har vita ådror och saknar guldglans.

Skötsel som följer av strukturen

Denna familj är ömtålig i förhållande till sin skönhet. Vid hårdhet 6 eller lägre repas fältspat av kvartsdamm, som finns i vanligt hushållsdamm, vilket gör att en polerad yta mattas av efter år av ovarsam hantering.

Än värre är att fältspat spaltar i två riktningar i nära nittio graders vinkel, vilket innebär att en stöt kan klyva stenen rent snarare än bara ge en liten skada. Särskilt månsten är känd för detta och är ett olämpligt val för en ring som bärs under manuellt arbete.

Rengör med mjuk trasa och ljummet såpvatten. Använd inte ultraljudstvätt, eftersom vibrationerna kan få en spaltningsspricka att fortplanta sig. Undvik tvära temperaturväxlingar.

Lapis kräver särskild varsamhet: den är porös, innehåller mjuk kalcit och angrips av syror inklusive svett. Håll den borta från kosmetika och lägg den aldrig i blöt.