Futhorc
Mann är en människa, och dikten förskönar det inte: kär för sina fränder, och ändå måste var och en svika den andre, då herren vill överlämna köttet till jorden. Dagen är till för människorna snarare än planerna. Runans realism är inte dysterhet. Den är skälet till att ringa det där samtalet idag istället för när det är lugnare.